Alice

(Några bilder saknas fortfarande)

Min intention var att skapa en kollektion anpassad för dansare, främst av balett och modern dans. Detta var vad jag skrev i min grundidé till arbetet: 

”Kollektion anpassad för dansare, som inte har jättemycket utrymme hemma. Möbler som är graciöst utformade, inspirerade av dansarnas rörelser och uttryck, som inte tar för mycket plats och som lätt kan flyttas undan eller fällas ihop för att frigöra mer golvyta. Formspråket är inspirerat av dansare; främst balett och modern dans, och även av blommor och deras betydelse. Jag vill använda mig av blommor som betyder saker relaterade till dans och frihet m.m. eller sådant som kopplar till själva möbeln. Ett annat inslag är viktlöshet. Kollektionen riktar sig även till andra som bor trångt eller inte vill att stora klumpiga möbler ska ta upp hela rummet, och de som tycker om dans eller möblernas utséende och stil.”

Under arbetets gång ändrades dock min grundidé något. Mestadels vidden av inspirationskällor och komplexiteten i möblerna. Jag anpassade mig mer efter den tidsram jag hade och det lilla antal möbler jag skulle designa. Ursprungligen ville jag hitta lösningar för att göra alla möblerna hopfällbara, eller i alla fal lätta att flytta. Jag ville göra dem så graciösa, smidiga och lätta som möjligt i konstruktionen. Det var även nödvändigt att de optimalt skulle placeras vid väggarna i ett rum för att frigöra golvyta i ett hem. Detta har jag till viss del (större eller mindre beroende på möbel) hållit mig till i designprocessen. Dock gjorde jag misstaget att inte läsa dokumentet med min intention under tiden då jag designade möblerna. Jag fokuserade istället mer på estetik är funktion, vilket gör att den slutgiltiga kollektionen inte helt passar in i min grundläggande plan på alla områden. Dock tycker jag att min grundidé och målgrupp är inriktad på en lite fö stor grupp, tillsammans med en lite för stor samling inspirationskällor, vilket gjorde det svårare att inkludera all, både estetiskt och funktionsmässigt. I alla fal anpassat till den tid jag lade på arbetet och hur få möbler jag designade. Om jag hade haft mer tid hade jag velat lägga mer tid på tekniska lösningar, funktion och anpassning till brukaren av möbeln. Det är något jag har lärt mig av arbetet och processen i projektet, att fokusera på mer i framtiden. 

Som exempel kan jag beskriva mina möbler och min kollektion och hur jag tänkte kring dem. Jag designade fyra möbler (den femte finns som skiss men inte som ritning eller presentationsskiss. Utifrån inspirationen av och anpassningen till dansare ville jag, tillsammans med dansens graciösa former, även inspireras av organiska naturformer, vilket ledde mig till blommor. Jag gjorde research på blommor och kom in på blommors betydelser och språk. Blomman Viscaria stod ut, med betydelsen (på engelska) ”will you dance with me?” Jag drog genom den en koppling till dansen och letade upp fler blommor jag kunde koppla till dans, dansares egenskaper eller själva möbeln. Blommorna jag valde att använda var:

Soffan var inspirerad av orientalliljan Stargazer, och fick sin färg av Viscarian/Heliotropen. Jag hämtade formen på ryggen och det rullade armstödet från liljans blad, och eftersträvade även en graciös och uppåtsträvande form, vilket jag kopplar till balett och rörelse i form av dans. Soffan skulle vara relativt liten och nätt för att vara lätt att flytta och inte ta upp för mycket plats. I kollektionen ville jag även ge möjligheten att använda möblerna för dans, så jag lade till en löstagbar balettstång i trä på baksidan av soffan. De som dansar hemma uppmuntras ofta att använda en stol som stöd, men stolar är ofta ostadiga och svåra att hålla i, så jag satte en stång på soffan för att den är stabil och därmed blir bättre anpassad än en stol. En relativ nackdel är dock att soffan måste placeras eller flyttas ut i mitten av rummet för att använda stången, vilket kan vara besvärligt om man bor trångt.

 

 

Balettstången jag designade, som nästa möbel i kollektionen, är inspirerad av blomman Lady’s seal, som betyder ”be my support.” Det blir lite av en ordvits i sammanhanget, men det var svårt att hitta andra passande blommor. Formen är inspirerad av blomman, främst från sidan där de två avlångt skruvade delarna som går ut från formen, och håller stängerna, är inspirerade av de hängande ”ovala” blommorna som hänger från stjälken. Den är även i övrigt inspirerad av växters organiska former. Den är tillverkad av metall med stängerna i ljust trä, och är menad att vara hopfällbar, för att ta mindre plats. 

 

 

Skåpet är anpassat till dansare på så sätt att det erbjuder en stor helkroppsspegel, som även går att göra ännu större utan att man behöver reservera en hel vägg endast åt en stor spegel. Det är både en spegel och ett skåp för förvaring eller garderob. Formen är inspirerad av Oleander, som betyder ”beauty and grace” vilket jag starkt förknippar med dans. Formen på själva spegeln och de utfällbara delarna som helhet är inspirerade av blomman, medan handtagen är inspirerade av bladen. Skåpet har speglar på sidorna som går att fälla ut för att skapa en större spegel, och handtagen är smala för att inte störa reflektionen. Formen på de utfällda speglarna är även bredare på de ställen en balettdansares armar och ben kan tänkas vara utsträckta. 

 

 

Stolen inspirerades av blomman Heliotrope, som betyder ”devotion.” Något som är viktigt inom dans. Den anpassades dock senare för att bli mer lik soffan. Grundtanken med stolen var att den skulle vara hopfällbar för att kunna flyttas undan, men jag hittade ingen bra läsning på utan att den blev ostadig eller farlig. Istället blir den en hög och smal liten stol ämnad att vara bekväm, lätt och ta lite plats. Formerna inspirerades på samma sätt som ovannämnda möbler. Den fick även en ”korsettbindning” av band i ryggen inspirerat av balettskor. 

 

 

Den sista, ej färdiga, möbeln var en lampa. Den skulle lösa problemet med dålig belysning för dans hemma. Den är inspirerad av Viscaria och är tänkt som en taklampa med fem utåt riktade lampor och en lampa riktad nedåt, för att sprida ljuset. Den är gjord av ljust trä och har även skira vita tyger för att inte göra ljuset för starkt. De fem lamporna omges av ljuslila lampskärmar i tyg, som efterliknar blommans blad. 

I den moodboard jag gjorde har jag främst använt inspiration för estetiska uttryck och stämning, snarare än material och färgval. Materialen kopplas dock ändå till moodboarden. Jag valde just trä (jag tänker mig björk) eftersom det är det som används i de flesta dansstudior och därför kopplar till dans och intrycket av kollektionen. Materialet i soffan och stolen är hämtat ur den lila stolen/fåtöljen i moodboarden. I lampan använde jag mig även av skira tyger, inspirerat av balettkläder och det lätta och graciösa i balett. Tanken är att alla möblerna ska vara stadiga och hållbara i materialen.

Jag anser att min kollektin har bra intentioner, med inriktning på målgruppen, trots att den inte helt och fullt stöder målet med möbler som är hopfällbara och som frigör yta. Min grundläggande idé och förhållandet till behovsanalysen ändrades alltså något under arbetets gång. Om jag skulle förbättra något skulle det som sagt vara att fokusera mer på design utifrån ett behov och en funktion.

När jag gjorde mina ritningar och presentationsskisser använde jag mig både av penna och av Photoshop. Detta gjorde jag för att utnyttja det positiva i båda teknikerna och få ett så exakt resultat som möjligt, på ett praktiskt sätt. Jag skissade först möblerna på papper för att bestämma hur de skulle se ut, varefter jag ritade dem mer exakt och fyllde i dem med tunn svart tuschpenna vid ett ljusbord. Först gjorde jag ritningarna och sedan presentationsskisserna. Till ritningarna ritade jag först möbeln från ett håll, tog kort på det, redigerade bilden i datorn för att få bakgrunden vit och linjerna svarta (enkelt), och lade in den i ett A3-dokument i Photoshop. Därefter använde jag ljusbord för att göra en bild av möbeln från sidan, med rätt proportioner och mått, som jag också lade in i dokumentet. Efter det använde jag mig av Photoshops ”guides” – räta hjälplinjer – för att markera alla punker jag behövde veta positionen för, i ett slags rutnät med hjälp av en diagonell ”spegellinje.” (Liknande teknik som vi lärde oss i ettan med papper och linjal, men det blir mer exakt, mindre kladdigt och går snabbare i Photoshop.) Sedan skrev jag ut bilden med rutnätet och ritade möbeln uppifrån för hand, innan jag lade in även den i Photoshop och tog bort stödlinjerna. Andra saker jag använde Photoshop till var att fixa till felaktiga linjer jag gjort i tusch, spegla en sida av en möbel för att göra den exakt symmetrisk, och rita linjer som var svåra eller tidskrävande att göra för hand. Anledningen till att jag ritade för hand och inte gjorde allt i Photoshop, är att det är väldigt svårt och inte lika befriande att rita med en ritplatta direkt in i datorn. Linjerna blir inte lika levande, vilket inte passade ihop med min ”organiska” intention. Det är också omöjligt att använda stödlinjer och ritplatta samtidigt. 

Till presentationsskisserna tog jag hjälp av Photoshop för att göra dem i perspektiv, och för t.ex. stången använde jag ritningen och manipulerade den till att bli presentationesskissen.

Slutligen skrev jag ut skisserna och färglade dem med färgpennor. Jag valde bort markers eftersom färgpennor ger större möjlighet till färgvariationer och mer verklighetstrogen struktur – alltså ger en mer autentisk bild bild av hur möbeln skulle se ut i verkligheten. De blöder inte heller genom pappret och slösar på pennan om man inte har rätt papper, som markers gör. Det är även mindre tidsödande att få den effekt jag vill ha med färgpennor. 

Modellen av soffan gjorde jag av papperslera, med ritningen som mall, och målade den i akrylfärg, eftersom det var det jag hade tillgång till och som blev enklast att tillverka den i.

Bilder av process från min vägg: